Pecha-Kucha (Uppdaterad)

Jag ska precis iväg och titta på tjejerna Barbro när de presenterar sig på Pecha-Kucha här i Malmö. Det är ett ställe där man får ett par minuter för att berätta om en affärsidé. Det hela är lite som en klubb (tror jag). Det kommer blir jätteball!

Uppdatering

Barbro lite nervösa innan sin presentation

Nu är jag åter från Pecha och det var jätteball. Utöver några tråkiga livscoacher som försökte sälja sina böcker genom ”lär dig tala införgrupp”-utbildningsinövade föreläsningar så var det ett gäng spännande talar där. Barbro snackade om framtiden inom kollaborativ journalistik och även om vad Barbro är och hoppas bli – det var kul, men för mig inget nytt.

Anna Oscarsson, som jag träffade på SSWC förra helgen, var där och snackade om sitt projekt kvittar.se – en tjänst där det är tänkt att man ska kunna få alla sina kvitton digitalt istället för på små papperslappar. Det kommer spara både träd och bryderier när det är dags att utnyttja den där garantin för saken man köpte för två år sedan. Grymt ball.

Det som dock gjorde stört intryck på mig var dock de två välgörenhetsprojekten, I Have a Dream och Ngat Gryningsbarn. Det förstnämnda var ett projekt där en grupp åt runt jorden och samlat in barns tankar om framtiden. Dessa har sedan används dels på olika utställningar, men också legat som grund för att hitta på aktiviteter med dessa barn. Det var väldigt spännande och rörande. Ngat var något så coolt som två tjejer (från Malmö tror jag) som startat ett eget barnhem i Etiopien (tror jag – det är inte mycket jag är säker på). Jag blir alltid så sjukt impad av personer som bestämmer sig för att göra något gott, stort och sedan gör det. Önskar att man hade den drivkraften själv ibland.

Men även de små sakerna räknas ju här i livet.

Se Anna Oscarssons Bambuser av Barbro.